Starfield

依托答辩我只能说，自己家十几年前的老滚都比不过，吃老本都吃不明白

build spaceships

All kritik jag hört om Starfield stämmer. Jag väljer ändå att ge spelet en tumme upp vilket jag ska förklara emot slutet av min kritik. För jag vill först kritisera detta spel. Medan normala spel bygger på filosofin ”Rolig spelidé -> sedan spelvärlden” verkar Starfield bygga på ”Spelvärlden -> sedan rolig spelidé”. Problemet är att de misslyckades med att skapa roliga spelidéer. Starfield är tråkigt. Otroligt tråkigt. Här är några exempel. Viktig del av spelet är rymdstrider. Rymdstriderna är vedervärdiga. Laser, missiler, motor och sköld kräver energi som måste justeras genom ett besvärligt system, där man går fram och tillbaka och höjer och sänker staplar. Rymdskeppets rörelser är verklighetstroget men tråkigt och segt. Här gjorde No Man’s Sky ett betydligt bättre jobb och jag hade roligt med deras rymdstrider, men man behövde inte balansera energikonsumtion och rörelserna var snabbare. Just krånglet med att hantera Starfields energifördelningssystem fick mig att ge upp på rymdstrider helt och hållet och ladda ner en mod med oändlig sköld, så jag slipper tänka på det. Grafiken går från fult till bra. Så ute i rymden och på rymdbaser är grafiken bra. Inga klagomål här. Men på planeter och i öppna miljöer är den så otroligt ful. Som ett exempel kommer man till New Atlantis, den främsta storstaden i rymden. Man möts av en liten klunga fula oinspirerade skyskrapor, byggnader och ”konst”, som om amatörer varit i farten. I Starfield är jag totalt ointresserad av att utforska staden, bara för att den är så tråkig. Träd och fauna är så ful att det ser ut som 20 år gammal grafik. NPCer är fula. Nej det är inte dålig grafik, NPCer har hög polygontäthet men spelutvecklarna har valt att designa dem så att de ser tråkiga och livlösa ut. Sedan har Starfield medvetet gjort majoriteten NPCer oattraktiva. Det är som någon skadeglad medvetet förfulat varje NPC man ser på New Atlantis; ”gör dem överviktiga” ”gör uppsvullna kinder” ”ge dem ko ögon”. Nästan alla ser så ut! Jag började faktiskt skratta över hur komiskt det är. Deras rörelser är också livlösa. Deras röster låter som om de är inspelade av bibliotekarier. Detta blir rent komiskt när man kommer till piraternas huvudbas och de förhärdade brottslingar som ju de ska vara också pratar i samma oinspirerade bibliotekarieröster. Det är så otroligt dåligt och immersion breaking. Endast Delgado, ledaren för Crimson Fleet, gör ett måttligt bra jobb med rösten. Laddtider. Laddtider och åter laddtider. Laddtider! Och onödigt krångliga menyer/ UI. Det händer sällan att jag mitt i ett spel måste googla hur jag utför en viss handling. I Starfield gör jag detta för jämnan. Hälsa ett skepp? Enkelt! Du måste aktivera rymdskannern först, titta på skeppet du vill hälsa, trycka på E, sedan måste du hålla inne E. Så intuitivt och enkelt! Man skulle väl kunna säga att Starfields styrka är fotstriderna och handeldsvapen, då de detta helt klart är bättre gjort en mycket annat. Problemet är att fienderna är korkade. Riktigt korkade. Det är inte rättvist! Men vapnen är väl designade och miljöerna i rymdbaser ser bra ut. Så det är ändå något jag skulle säga är bra. Så varför ger jag detta spel tummen upp? Två saker: Loot. I det här spelet kan man plocka upp enormt många saker. Pappersmuggar, matbrickor, gafflar, fulla matpaket, tomma matpaket, pärmar, papper, anteckningsblock osv osv. Detta tilltalar mig. Givetvis straffas man omedelbart av spelet för att man bär för mycket i vikt. Men jag moddade omedelbart bort detta så att jag kan plocka upp allt, ALLT!! Mycket roligt. Det andra som gör att jag ger detta spel tummen upp är mängden av spelinnehåll. Om jag står ut med att spela detta spel så finns det enormt mycket att göra. Det här spelet kommer inte ta slut i första taget. Det är en styrka. Även om jag inte orkar spela igenom allt.